De värsta jag har varit med om.

Vet inte om jag har berättat om det här i bloggen förut?
 
om folk är känsliga så läs inte detta!
 
Jag var halvt på väg i koma så jag minns inte så jättemycket men kan berätta det jag kommer ihåg.
 
Allt började på natten. Jag hade mitt gamla rum och orenoverade rum. Mina kusiner från Danmark var på besök och sov i mitt rum. Det började att jag ramlade ner från sängen, rakt ner på min kusin som sov på en madrass nedanför. Minns att jag ställde mig upp och tog tag i räcket på min säng och bara stog där och skakade. Min kusin vaknade självklart och frågade om jag mådde bra. Jag var sjukt sur och skrek åt honom att jag mådde bra. Men han såg att allt inte stog rätt till så han reste sig upp för att hjälpa mig till sängen och då skrek jag "låt mig va, jag mår bra". Jag har aldrig någonsin varit så arg förut.. Kusinen sprang direkt upp och väckte mamma. Jag stog fortfarande vid räcket av min säng och skakade, hörde inget i bakgrunden jag var så borta man kunde vara, reagerade först när pappa kom och bärde upp mig.
 
Minns inget efter det förrän jag var på akuten på karolinska. Det var som vanligt en evighetslång kö men när mamma kom rullade in mig med rullstolen så såg personalen att det var akut så jag fick gå före alla andra. Låg i ett rum och mådde dåligt. Jag fick inget att äta eller dricka, bara ligga på en säng och va halvt borta. Tmmarna gick och inget fick jag dricka än. Jag var så torr att mina läppar började spricka. Det blödde från läpparna och tungan var stenhård och torr.. Jag bad mamma hämta papper så hon kunde torka bort blodet på mina läppar. Direkt när mamma kom med pappret som var dränkt i vatten så såg jag min chans och tog den! Jag tog pappret från mamma och sög i mig allt vatten som fanns på pappret. Det smakade papper (haha konstigt?) men det var det godaste jag hade smakat då! Så jäkla gott så det finns inte! Natten fortsatte och jag hamnade på intensiven (avdelningen där folk ligger som svävar mellan liv och död). Det värsta var att mamma inte fick vara med mig på intensiven, jag var där helt ensam med en massa främmande människor. Jag fick fortfarande inte dricka eller äta och inte visste jag vad det var jag hade råkat ut för?
 
Dagen efter mådde jag bättre och jag fick äntligen reda på vad jag hade råkat ut för. Det var farliga gifter i mig som höll på att ta över hela min kropp, därför jag var halvt i koma och bara stod och skakade hemma. Jag fick vara kvar på sjukhuset i 3 dagar innan jag fick åka hem.
 
Aldrig igen säger jag bara. Och vet ni anledningen till hur dessa gifter kom in i min kropp? Jag glömde för FÖRSTA gången att ta lantus (min dagliga kvällsspruta)...
Tabellen lyder:
Visar mötaren 1.5 ring sjukhuset och rådgör med sjuksköterska.
Visar mätaren: 2.0 åk in till akuten.
Min mätare visade 4.4.. Några gifter till så hade det slutat illa.
 
Sen dess har aldrig ALDRIG glömt min kvällsspruta. Det är klart det värsta jag har varit med om.
 
Den här bilden är så sjukt sann. Älskar texten.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0